Att ta bort klinkergolv är i praktiken ett rivningsjobb som avgör hur lätt resten av renoveringen blir. Gör man rätt från början slipper man onödiga skador på betong, tätskikt eller golvvärme, och man får ett underlag som faktiskt går att bygga vidare på. I den här genomgången går jag igenom när det är värt att riva, vilka verktyg som fungerar bäst, hur du arbetar steg för steg och vad som brukar ställa till det i slutet.
Det viktigaste innan du börjar riva klinker
- Avgör först om plattorna verkligen ska bort eller om golvet kan ligga kvar som underlag.
- På betong fungerar en borrhammare med flatmejsel oftast bäst; på känsliga ytor behövs mer kontroll.
- Skär eller bryt upp fogarna först om plattorna sitter hårt, annars spricker allt mer slumpmässigt.
- Skydda dig mot damm, särskilt när du river fix från mineraliskt underlag där kvartsdamm kan bildas.
- Räkna med att efterarbetet ofta tar nästan lika mycket tid som själva rivningen.
När det är värt att riva bort klinkern
Jag börjar alltid med samma fråga: behöver golvet verkligen rivas, eller räcker det att bygga vidare på det som finns? Om plattorna sitter hårt, är hela och inte skapar problem med nivåer, dörrar eller våtrumslösningar, kan det ibland vara smartare att låta dem ligga kvar. Då slipper du både damm, buller och risken att skada underlaget i onödan.
Det finns ändå tydliga lägen där rivning är rätt väg. Spruckna plattor, lösa partier, missfärgat eller ihåligt klingande klinker och ett golv som byggt upp för mycket höjd är klassiska skäl. Jag brukar också vilja riva när fixet verkar dåligt, när det finns fuktskador under ytan eller när du ändå ska byta hela uppbyggnaden med ny avjämning och nytt ytskikt.
- Riv om plattorna rör sig, spricker eller låter ihåligt.
- Riv om golvet blivit för högt och stör dörrar, trösklar eller angränsande rum.
- Riv om underlaget måste rättas till innan nytt golv kan läggas.
- Låt golvet ligga kvar om det är stabilt, plant och inte ställer till med höjdproblem.
När du har bestämt att rivning faktiskt behövs blir nästa fråga hur du gör jobbet utan att förstöra mer än du måste.
Vilken metod som passar bäst på just ditt golv

Det går att få bort klinker på flera sätt, men de fungerar olika bra beroende på underlaget. Jag brukar välja metod efter tre saker: hur hårt plattorna sitter, vad som ligger under dem och hur mycket kontroll jag behöver i kanten.
| Metod | När den passar | Fördelar | Nackdelar |
|---|---|---|---|
| Hammare och bred mejsel | Små ytor, kantzoner och platser där du måste arbeta försiktigt | Billigt, kontrollerat och bra där du vill minska risken för skador | Långsamt och tungt för kroppen |
| Borrhammare med flatmejsel | De flesta klinkergolv på betong eller avjämningsmassa | Snabb balans mellan fart och kontroll | Kan göra gropar om du går för djupt eller vinklar fel |
| Bilmaskin | Större ytor med hårt sittande plattor och grov uppbyggnad | Effektiv när mycket ska bort | Mer vibrationer, mer buller och större risk för skador i underlaget |
| Oscillerande multiverktyg eller fogfräs | När fogarna måste öppnas först eller du ska arbeta nära känsliga kanter | Bra precision runt rör, hörn och trösklar | För långsamt som huvudmetod på stora ytor |
För ett normalt golv i betong är det ofta borrhammaren som ger bäst resultat. Handverktyg använder jag mest där jag vill styra exakt, till exempel när jag närmar mig väggar eller vill rädda ett underlag som redan är svagt. Bilmaskin tar jag fram först när ytan är så stor och hårt sittande att det annars blir ett rent uthållighetsprov.
Förberedelserna som sparar mest tid
Det som avgör hur smidigt rivningen går är nästan alltid förarbetet. Jag tömmer rummet helt, skyddar dörröppningar med plast och tejp och ser till att damm inte sprider sig till resten av bostaden. Om golvet ligger i anslutning till andra rum är det värt att lägga några minuter extra på tätning och täckning; den tiden får du igen direkt.
Arbetsmiljöverket lyfter kvartsdamm som en hälsofara, och det märks snabbt när betong och gammalt fix slås sönder. Därför använder jag alltid skyddsglasögon, hörselskydd, handskar och andningsskydd i rätt klass när dammet blir fint. En vanlig pappersmask räcker inte när du river hårt mineraliskt material.
- Stäng av och kontrollera eventuell golvvärme innan du börjar.
- Ta bort lösa lister, trösklar och sådant som annars går sönder i rivningen.
- Markera var rör, värmeslingor eller andra installationer kan finnas.
- Ställ fram säckar, skottkärra och en plan för bortforsling innan första slaget.
- Ventilera rummet så att damm inte blir kvar längre än nödvändigt.
När allt är förberett går själva rivningen snabbare, och du slipper avbryta mitt i för att leta verktyg eller skydd.
Så river jag plattorna steg för steg
Den säkraste metoden är sällan att börja mitt på golvet och slå som en galning. Jag arbetar hellre kontrollerat, gärna från en lös kant eller en skadad platta där jag redan har en öppning. Målet är inte bara att få bort klinkern, utan att göra det utan att förstöra underlaget i onödan.
- Öppna fogarna runt en startpunkt om plattorna sitter hårt.
- Bryt loss den första plattan med mejsel i låg vinkel.
- Arbeta vidare i små sektioner så att du ser hur djupt du faktiskt kommer.
- Låt verktyget glida mer än det hugger; för brant vinkel ger lätt gropar.
- Rensa bort lösa bitar direkt så att du ser vad som fortfarande sitter fast.
- Stanna upp ofta och kontrollera underlaget, särskilt vid kanter, rör och trösklar.
Det är här många gör sitt första misstag: de fortsätter när det börjar gå lättare, men just då är risken som störst att de tar för mycket av avjämningen också. Jag vill hellre lägga extra minuter på att lyfta rester än att reparera ett onödigt förstört underlag senare.
Det som sitter kvar efteråt
När plattorna väl är borta återstår nästan alltid fix, fogrester och små toppar av gammalt lim eller avjämningsmassa. Det här steget är inte kosmetik, utan avgör hur nytt ytskikt kommer att ligga. Om du lämnar för mycket ojämnheter bygger du in problemet i nästa lager.
Jag brukar arbeta med en bred skrapa, mejsel eller slipning beroende på hur hårt resterna sitter. På vissa golv räcker det att få bort det värsta och sedan spackla upp ojämnheterna. På andra behöver hela ytan jämnas ut med avjämningsmassa innan nytt golv kan läggas.
- Ta bort lösa bitar så att inget ligger och rör sig under nästa lager.
- Kontrollera att det inte finns sprickor som behöver lagas.
- Dammsug ordentligt innan du bedömer ytan på allvar.
- Om golvet ska kaklas igen, se till att underlaget är tillräckligt plant för nästa steg.
Det är också här jag brukar avgöra om golvet fortfarande är ett rivningsjobb eller om det redan har blivit ett underlagsjobb. Den skillnaden sparar ofta mer pengar än man tror.
Särskilt i våtrum och vid golvvärme
I våtrum blir rivningen känsligare eftersom tätskiktet ofta ligger precis där du inte vill börja gissa. Om du misstänker att tätskiktet ligger kvar under klinkern, eller om du ser att plattorna sitter ovanligt stumt och djupt, är det klokt att sakta ned och bedöma konstruktionen innan du fortsätter. Där kan ett för aggressivt angrepp göra ett enkelt rivningsjobb till en betydligt dyrare renovering.
Golvvärme kräver samma respekt. Elektrisk värme ligger ibland närmare ytan än man tror, och vattenburen värme kan också skadas om du går för djupt. Jag utgår därför från att allt under klinkern är känsligt tills jag vet motsatsen.
- Stäng av golvvärmen i god tid innan du börjar.
- Använd inte djupa slag där du inte vet hur installationen ligger.
- Om du hittar fukt, mjuka partier eller konstiga lager, pausa direkt.
- Vid osäkerhet i våtrum är det ofta klokare att ta in hjälp än att chansa.
Det här är den del av jobbet där jag är mest försiktig. Det är bättre att förlora en timme än att riva sönder en konstruktion som sedan kräver helt ny uppbyggnad.
Vanliga misstag som gör rivningen onödigt dyr
De dyraste misstagen är sällan dramatiska. De är små, upprepade och ganska lätt undvikna om man vet vad man letar efter. När jag ser rivningar som drar iväg i tid är det nästan alltid samma saker som återkommer.
- Man börjar utan att skydda rummet, vilket gör att städningen blir en egen arbetsdag.
- Man använder för spetsigt verktyg och gör gropar i avjämningen.
- Man missar fogöppningen och tvingas slå hårdare än nödvändigt.
- Man underskattar hur mycket efterarbete som krävs innan nytt golv kan läggas.
- Man glömmer bort att bortforsling, säckar och transporter också kostar tid och pengar.
För ett mindre jobb kan tidsåtgången fortfarande vara rimlig, men när ytan växer märks skillnaden snabbt. Byggstart uppskattar till exempel att rivningen av ett 5-kvadrats badrum ofta tar omkring 20 timmar och landar på 8 000–20 000 kronor inklusive bortforsling. Det säger något viktigt: själva slaget mot klinkern är bara en del av kostnaden, resten ligger i hanteringen runt omkring.
Om du räknar med några timmar för rivning men glömmer efterarbete, dammskydd och avfall blir projektet nästan alltid dyrare än planerat.
Så lämnar du underlaget redo för nästa golv
När klinkern är borta vill jag alltid kontrollera tre saker innan något nytt läggs ovanpå: stabilitet, planhet och renhet. Underlaget ska inte låta ihåligt, inte kännas sviktande och inte ha kvar lösa rester som rör sig under nästa ytskikt. Det är enklare att rätta till nu än efter att det nya golvet är lagt.
- Dammsug ytan noggrant och kontrollera den i bra ljus.
- Spackla eller avjämna där det behövs, i stället för att försöka dölja ojämnheter senare.
- Se över trösklar, nivåskillnader och övergångar till angränsande rum.
- Om du är osäker på fukt eller uppbyggnad, låt en fackperson bedöma innan nästa skikt läggs.
Det är först när underlaget är rätt som rivningen faktiskt blir färdig. Har du fått bort klinkern utan att skada konstruktionen har du sparat både tid och pengar i nästa steg, och då blir resten av renoveringen betydligt enklare att få snygg och hållbar.
